Nätverk och opinionsbildning

Lövholmen med Nitrolack: Ideella föreningar har klagorätt över rivningslov för kulturmiljöer

Nitrolackfabriken från 1944 står under rivningshot, efter Stockholms stads beslut juni 2021 att bevilja ägaren Skanska rivningslov. Dock överklagade hela fem ideella organisationer rivningslovet. Efter flera turer gav Mark- och miljödomstolen Hägerstens Hembygdsförening som ideell förening klagorätt över rivningslov, ett principiellt mycket viktigt beslut. Ärendet återförvisades sedan av Länsstyrelsen till Stockholms stad för ny handläggning. Utslaget tar fasta på den så kallade Århuskonventionen, ratificerad av Sverige 2005.

Mer om engagemanget för Lövholmen och rörelsen Upprop Nitrolack, kan du följa genom Facebook: facebook.com/groups/

https://sverigesradio.se/artikel/hembygdsforening-kampar-for-att-radda-k-markt-industribyggnad

Den 14 december 2021 tillkännagav Europa Nostra vilka tolv kulturmiljöer som förts upp på ”kortlistan” inför det slutliga urvalet till 7 Most Endangered . För första gången blev en svensk miljö genom industriområdet Lövholmen med den emblematiska byggnaden Nitrolackfabriken med på kortlistan. Lövholmen nominerades av Europa Nostra Sverige. Lövholmen gick dock inte vidare att bli en av de sju miljöerna till 7 Most Endangered.

Europa Nostras expertpanel ansåg bland annat att ett omtag i planeringen av Lövholmen behövs. Man konstaterade :

I dag är det allmänt accepterat att området Lövholmen behövs för bostäder. Dess omvandling till ett bostadsområde bör dock ha ett mer uttalat social- och hållbarhetsperspektiv. Nitrolackfabriken tillsammans med många fler industrihistoriska byggnader bör räddas och integreras i den kommande utvecklingen. Förhoppningen är att de behöriga myndigheterna ska visa både återhållsamhet och vision genom att respektera Lövholmens ursprungliga industriarvskaraktär utan att försumma dess legitima stadsutvecklingsplaner för området”.

Se mer om Lövholmen och ideella föreningars klagorätt över rivningslov: https://europanostra.se/natverkande-och-opinionsbildning/

Nordic-Baltic school project 

Som ett spin-off-initiativ till Det Europeiska kulturarvsåret 2018, lanserade de nordiska Europa Nostra organisationerna, inklusive Estland Europa Nostra – Youth for Cultural Heritage. Nordic-Baltic Youth Project. Skolprojektet knöt an till den publikation de nordiska Europa Nostra organisationerna tog fram 2018. Se under flik Europa Nostra Sverige och länk: europanostra.no/publikasjoner/.

Varje deltagande skola har producerat en film kring sitt projekt. Från svensk sida deltog Katarina Norra skola med Katarina kyrka. Samtliga filmer når man genom länken: youth-for-cultural-heritage. Man klickar sig fram till de olika projekten.

Foto: Emil Andersson/Emil Andersson Foto.

Association of Cultural Heritage Education i Finland fick uppdraget att samordna skolprojekten. Skolorna var belägna på landsbygd och i stad, och varierade i storlek från små byskolor till stora stadsskolor. Eleverna var 10-16 år gamla. 

En utförlig rapport över projektet finns tillgänglig (engelska): Europa-Nostra-project-report_pdf

Projektet genomfördes från maj 2020 till juni 2021. Platserna som valdes skulle vara representativa mottagare av Europa Nostra Awards, men också lämpliga, intressanta och tillgängliga som skolprojekt.  Platserna skulle ha ett särskilt pedagogiskt värde. Skolorna var sedan fria att genomföra projekten efter de metoder som passade den egna skolan.

Yttrande över Modernare byggregler SOU 2019:68

Europa Nostra Sverige har lämnat ett starkt kritiskt yttrande över slutbetänkandet ”Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat”, SOU 2019:68. Betänkandet har utarbetats av Kommittén för modernare byggregler. Europa Nostra Sveriges huvudinvändningar gäller

  • kommitténs förslag om att slopa certifierade sakkunniga, framförallt sakkunninga inom kulturmiljö och tillgänglighet. 
  • förslaget att avskaffa begreppet ombyggnad.
  • att LCA utelämnas som en del av kraven på energihushållningen.

Europa Nostra Sveriges yttrande finner du i sin helhet här: Remiss-Modernare-byggregler.

En lång rad organisationer och föreningar är liksom Europa Nostra Sverige kritiska till utredningens förslag; det gäller bland annat Svenska Byggnadsvårdsföreningen, Samfundet St Erik, Kulturmiljöfrämjandet, Sveriges Arkitekter. Tunga instanser som Boverket och Mark- och miljööverdomstolen är också kritiska eller avfärdar utredningens förslag i dess helhet.

Vattenhistoriskt nätverk

Vattenhistoriskt nätverk bildades 2018 och Europa Nostra Sverige anslöt sig från start. De organisationer som ingår är: Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd, Europa Nostra Sverige, Sveriges Hembygdsförbund, Svenska Industriminnesföreningen, Svenska Byggnadsvårdsföreningen, ICOMOS Sverige, Svensk Vattenkraftsförening, Stödföreningen för småskalig vattenkraft, Sveriges Jordägareförbund, Lantbrukarnas Riksförbund. Nätverket stöds också av Kulturmiljöfrämjandet.

Från vänster i bild: Carl von Essen, Europa Nostra Sverige, Catarina Karlsson Svenska industriminnesföreningen, Thomas Sandberg, Svensk Vattenkraftsförening, Lovisa Almborg, ArbetSam, Eva Nilsson Stödföreningen för småskalig vattenkraft, Helena Törnqvist Arbetets museum, Magnus Edvinsson, Svensk Vattenkraftsförening, Nils Ahlberg, ICOMOS Sverige, Mikael Parr, ArbetSam, Tomas Nyström, Svenska Byggnadsvårdsföreningen, Jan Nordwall, Sveriges Hembygdsförbund.
Foto: Andreas Nilsson, Arbetets museum

Bakgrunden var EU:s antagande år 2000 av Vattendirektivet (2000/60/EG), och de negativa följderna som snabbt blev märkbara för kulturmiljöer vid vatten. Syftet med Vattenhistoriskt nätverk är att samla organisationer som arbetar med att uppmärksamma det värdefulla kulturarvet vid våra vattendrag. Endast med en helhetssyn där kulturmiljö vägs på samma vis och på likvärdig grund som naturmiljö och övriga intressen, kan ett gott resultat i enlighet med direktivet uppnås. Mer om bildandet och presentation av arbetet finns att läsa på Arbetslivsmuseernas hemsida: arbetsam.vattenhistoriskt-natverk

Upprop kulturarv!

Europa Nostra Sverige är en av tio organisationer som ställt sig bakom UPPROP KULTURARV – Värna kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer. Kulturarvet hotas av snabb tillväxt i städer och orter, och bristande vilja att följa plan- och byggprocessen.

Ett seminarium på temat hotat kulturarv genomfördes 9 mars 2020. Syftet med Upprop kulturarv och seminariet är att få till stånd en dialog mellan berörda parter och utveckla förslag till åtgärder som leder till ökad varsamhet med kulturarvet i plan- och byggprocessen.

För att läsa uppropstexten i sin helhet, och tankarna bakom, gå till uppropkulturarv.se.